Jag använder Google Docs för att tillsammans med andra mentorer arbeta med den här kursen. Eftersom vi inte arbetar på samma ställe så behöver vi kunna placera dokument utanför t ex BDs server. Jag har lagt ut ett statistikdokument också, få se hur det fungerar. För olika mindre projekt är nog Google Docs en bra lösning. Man måste bara ha en bra mappstruktur från början, det är lite svåröverskådligt. När det gäller sekretess och andra frågor tror jag att man bara måste bestämma sig. Är jag misstänksam mot Google, undrar jag vad mina uppgifter används till? Jag tycker att det går utmärkt att använda till sådant som inte fodrar sekretess, är offentligt ändå etc men skulle inte använda deras tjänster om jag arbetade med känsligt material.
Med det nya intranätet är det möjligt att dela på dokument inom LUB men det är än så länge bara förberett arbetsytor för arbetsgrupper o liknande. Inom BD har vi en gemensam serverplats och också möjlighet att gå in på vår dator hemifrån så för det jobbet har jag inte behov GD.
torsdag 26 februari 2009
tisdag 24 februari 2009
Säkerhetskopia av Delicious
Det låter ju motsägelsefullt - en anledning till att använda Delicious 'är ju att skydda sig mot förlust av bokmärken vid datorhaveri. Men tydligen händer det att bokmärkestjänster (som är mindre än Del.) upphör eller får problem. Läs mer på Philip Bradleys blog Backing up your Delicious bookmarks
söndag 22 februari 2009
Jag använder Facebook privat men har också många kollegor som vänner men känner inte riktigt att jag vill använda mitt konto i jobbet. Jag har olika grupper av vänner från den närmaste familjen och till kollegor. Uppgiften gjorde att jag fick kläm på (??) att det går att använda Facebook på flera vis - grupper och sidor förutom den personliga profilen. Det hade jag inte upptäckt innan.
Sidor - som min favorit NY Public Library tycker jag verkar bäst för bibliotek som ett komplement till annan marknadsföring. Här kan man informera och lägga upp foton, filmer mm. Man kan bli ett fan av sidor och prenumerera på uppdateringar.
Sidor - som min favorit NY Public Library tycker jag verkar bäst för bibliotek som ett komplement till annan marknadsföring. Här kan man informera och lägga upp foton, filmer mm. Man kan bli ett fan av sidor och prenumerera på uppdateringar.
Bokmärken
Jag fick en god anledning att rensa bland mina bokmärken särskilt som jag inte vill visa upp alla mina inkonsekventa och luddiga taggar när jag lade upp en widget på bloggen. Jag la också upp min samling av länkar till andra bibliotekswebbar på det gemensamma kontot.
Sedan drygt ett år har jag alltid mina deliciouslänkar öppna i webbläsaren och har svårt att fatta hur jag kunnat klara mig utan dem tidigare.
Sedan drygt ett år har jag alltid mina deliciouslänkar öppna i webbläsaren och har svårt att fatta hur jag kunnat klara mig utan dem tidigare.
måndag 29 december 2008
Wiki
Så har jag gjort mitt första wikiinlägg. För två år sen föreslog Jacob Harnesk på Biblist att bibliotekarier istället för att förfasa sig över Wikipedia skulle se till att korrigera vad de kunde för att göra Wikipedia bättre. Nu har jag gjort en artikel om LUB, tidigare fanns det bara en om UB. Jag gjorde det enkelt och kopierade delar av den text vi har på webbplatsen eftersom jag arbetar hemifrån idag. Det finns alltså mycket att tillägga så varsågoda!
Här på BD arbetar vi inom avdelningen LUB-support i en wiki och det fungerar väldigt bra. T ex växer projektplanen för nya LUB-intra fram med gemensamma ansträngningar. Där i LUBintra skall det också finnas wikis för de arbetsgrupper och andra grupper som vill arbeta så.
KBs expertgrupp för kompetensutveckling har i en wiki samlat olika verktyg som man kan använda när man arbetar med kompetensutveckling.
Här på BD arbetar vi inom avdelningen LUB-support i en wiki och det fungerar väldigt bra. T ex växer projektplanen för nya LUB-intra fram med gemensamma ansträngningar. Där i LUBintra skall det också finnas wikis för de arbetsgrupper och andra grupper som vill arbeta så.
KBs expertgrupp för kompetensutveckling har i en wiki samlat olika verktyg som man kan använda när man arbetar med kompetensutveckling.
Att dela bilder och filmer
Att skaffa konto i Flickr var ju inte så svårt och inte heller att ladda upp. Däremot var det knepigt att hitta hur man lägger till 10 saker i sin lista över kontakter och själv blir medlem i gruppen. Till sist lyckades det efter en hel del letande.
Kan man använda detta i jobbet. Ja det tycker jag nog. Att lägga ut bilder och tillåta kommentarer och taggning kan vara ett sätt att öka kunskapen om bilderna - Baggebilderna skulle visst ge denna möjlighet enligt presentationen på LUB-dagen. Många gånger tar man bara fasta på tekniken - social taggning och gör en egen applikation. I bloggen Biblioteksrelaterat läste jag om en grupp på Flickr för biblioteksdiskar - kan vara ett sätt att få idéer. Jag kan själv uppleva mängden och bredden som störande men har inte använt Flickr så mycket.
På youtube har jag däremot hittat mycket både för jobb och privat. Vi har använt filmer om RSS och sociala bokmärken bl a i denna kurs. Ofta är en kombination av tal och bild mycket bättre än text när man skall berätta. Växjö UB har gjort några bra filmer bl a om vad en vetenskaplig artikel är. Eftersom min blogg skall handla om kommunikation tar jag med denna film om ett annat sätt att använda Powerpoint.
På konferensen Nordlibs egen webbplats kan man se och lyssna på Guus Van den Brekel bibliotekarie från medicinska biblioteket i Groningen som berättade om hur han använde olika 2.0 tjänster för att ge service till forskarna. Se den!
Kan man använda detta i jobbet. Ja det tycker jag nog. Att lägga ut bilder och tillåta kommentarer och taggning kan vara ett sätt att öka kunskapen om bilderna - Baggebilderna skulle visst ge denna möjlighet enligt presentationen på LUB-dagen. Många gånger tar man bara fasta på tekniken - social taggning och gör en egen applikation. I bloggen Biblioteksrelaterat läste jag om en grupp på Flickr för biblioteksdiskar - kan vara ett sätt att få idéer. Jag kan själv uppleva mängden och bredden som störande men har inte använt Flickr så mycket.
På youtube har jag däremot hittat mycket både för jobb och privat. Vi har använt filmer om RSS och sociala bokmärken bl a i denna kurs. Ofta är en kombination av tal och bild mycket bättre än text när man skall berätta. Växjö UB har gjort några bra filmer bl a om vad en vetenskaplig artikel är. Eftersom min blogg skall handla om kommunikation tar jag med denna film om ett annat sätt att använda Powerpoint.
På konferensen Nordlibs egen webbplats kan man se och lyssna på Guus Van den Brekel bibliotekarie från medicinska biblioteket i Groningen som berättade om hur han använde olika 2.0 tjänster för att ge service till forskarna. Se den!
torsdag 11 december 2008
Rummet som verktyg och kommunikation
Tredje delen i serien Strategisk kommunikation anordnad av Länsbiblioteket i Skåne. Åsa Thelander från Campus Hbg höll ett mycket intressant seminarium.
Varför tänker man mer på rummets utformning idag? Kan det bero på att konkurrensen ökar och kunden kan välja - så är det för butiker men hur är det för bibliotek? Forskningen om det fysiska rummet betydelse för upplevelsen grundar sig på studier av bl a livsmedelsbutiker och serviceföretag. Om man är medveten om skillnaden kan flera av deras resultat ändå vara tillämpliga på bibliotek.
Att fråga sig när man utformar lokaler - vem skall vara utgångspunkt, vem gör servicen - kunden eller personalen. I bibliotek kan man se två (tre) spår - hantering av lån, information/referens och det tredje - användaren på egen hand eller tillsammans med andra anv. Hur man inreder formar också interaktionen, t ex kanske en informationsdisk ställer högre krav på frågornas kvalitet? De enkla funktionerna som lån/utlån får utformas på kundens villkor medan de mer komplexa utformas för att underlätta mötet. Rummet är en form av varumärke och man bör fundera över vad man vill att det skall uttrycka - hemtrevlighet, kompetens, kunnande ...
Uppfångningsgrad - hur man tar vara på dem som kommer in?
Landningsbana - den sträcka från det man kommer in till att man kan ta emot info. Erbjudande om hjälp kan inte komma redan i entrén!
Att de flesta vill ta sig runt i högervarv!
...Och mycket mer fick vi veta. Här är hela presentationen
Varför tänker man mer på rummets utformning idag? Kan det bero på att konkurrensen ökar och kunden kan välja - så är det för butiker men hur är det för bibliotek? Forskningen om det fysiska rummet betydelse för upplevelsen grundar sig på studier av bl a livsmedelsbutiker och serviceföretag. Om man är medveten om skillnaden kan flera av deras resultat ändå vara tillämpliga på bibliotek.
Att fråga sig när man utformar lokaler - vem skall vara utgångspunkt, vem gör servicen - kunden eller personalen. I bibliotek kan man se två (tre) spår - hantering av lån, information/referens och det tredje - användaren på egen hand eller tillsammans med andra anv. Hur man inreder formar också interaktionen, t ex kanske en informationsdisk ställer högre krav på frågornas kvalitet? De enkla funktionerna som lån/utlån får utformas på kundens villkor medan de mer komplexa utformas för att underlätta mötet. Rummet är en form av varumärke och man bör fundera över vad man vill att det skall uttrycka - hemtrevlighet, kompetens, kunnande ...
Uppfångningsgrad - hur man tar vara på dem som kommer in?
Landningsbana - den sträcka från det man kommer in till att man kan ta emot info. Erbjudande om hjälp kan inte komma redan i entrén!
Att de flesta vill ta sig runt i högervarv!
...Och mycket mer fick vi veta. Här är hela presentationen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
